Dygnsur

Kände mig inte i form för ett ryggpass imorse så jag tänkte ta vilodag och åkte och veckohandlade istället.
Efteråt spratt det så mycket i benen så jag bestämde mig för att ändå pröva på en löptur, i ösregnet!
Det finns trots allt en viss charm med att springa när det regnar, man vet inte om man är svettig eller bara våt. Och sen kommer alltid dendär barnsliga hoppa-i-alla-vattenpölar känslan tillbaks ;)

Sålänge man håller tempot hela vägen och inte går sista biten så kroppen hinner svalna gör det ju inget om man blir våt från topp till tå, desto skönare att ställa sig under en varm dusch efteråt! Efter att man fått ordnat upp sitt trassliga kråkbo till frilla förstås.